En lång process har lett till en fusion från flera traditioner, yoga för alla.
Bild från PixaBay
Yoga för ALLA har fötts
En tid innan pandemins start förändrades mitt sätt att utöva yoga. Jag började ställa en massa frågor till mig själv:
Gör det mig till bättre människa?
Gör jag det för att följa en dogma?
Är jag beredd att släppa den delen av yoga som inte har någon positiv effekt på mig?
Är jag beredd att släppa de attribut som är förknippade med vissa former av yoga?
Är jag beredd och har jag förmågan att se vilka yogaformer fungerar för mig just nu i min ålder och i min livssituation?
Hur kan jag förmedla yoga för ALLA, hur kan jag förmedla yogan för äldre med begränsad fysisk kapacitet och rörelseförmåga och hur kan jag förmedla yogan till yngre och vilka delar och på vilket sätt kan jag förmedla yogan för yngre?
Utifrån dessa frågor har i huvudsak två vägar utkristalliserats.
Yoga för ALLA är dogmafri och fri från attribut
Jag har lämnat yogan som helt eller delvis bygger på dogmer och yttre attribut som visar till vilken av yogatraditionerna jag tillhör. Det som jag lär mig av i stället i stället är Patanjalis yoga sutras samt det buddhistiska tankesättet att fråga sig om jag blir bättre i det som jag är genom att göra vissa övningar oavsett om det är andningsövningar eller fysiska asanas eller meditationer eller övningar som inte har något med yoga att göra.
Utifrån dessa tankegångar har det fötts en ny yoga för mig där jag kombinerar det som jag lärt mig av olika lärare inom olika traditioner i Sverige och Indien. Även mina erfarenheter av arbete inom forskarvärlden ger mig ytterligare perspektiv på mitt yogautövande.
FÖR ALLA PÅ RIKTIGT!
Den andra vägen som är en förlängning av Yoga för ALLA är att det verkligen skall vara för alla oavsett kroppsliga eller kognitiva begränsningar. Därför och utifrån mina erfarenheter som Qigong och Yoga-instruktör på service- och trygghetsboenden har jag även utvecklat speciella serier för äldre människor, Medveten andning och rörelse för seniorer.
För att göra det möjligt för flera att ta del av välgörande övningar startar jag en utbildning i Medveten andning och rörelse för seniorer som ger verktygen för att kunna hålla klasser för äldre på seniorboenden eller varför inte hemma hos sig kanske i samarbete med något studieförbund.
För de flesta som kommit i kontakt med yogan förknippar yogan med fysiska övningar och fysiska positioner och rörelser. Men yoga är så mycket mer än bara asanas men asanas hör till yoga. Vad är asanas och hur viktigt är det med att kunna asanas till 100%?
Vad betyder ASANA
Patanjali var en yogafilosof som levde ett par tusen år sedan fast ingen vet exakt när han verkade. Han skrev 196 yoga sutras, korta meningar med mycket innehåll där asanas nämns bara i 3 av dessa.
Urspunglig betydelse enligt Patanjali
The Yoga Sutras of Patanjali säger att ASANA är en ställning som är stabil och bekväm och syftar på en sittställning som man på ett bekvämt sätt kan hålla en längre tid. Asana kan beskrivas som en balans mellan stabilitet och lätthet. Det primära är att upprätthålla uppsträckt och rak ryggrad med syfte att möjliggöra fritt energiflöde under en meditation.
Modern betydelse av ASANA
Numera syftar ASANA på alla de positioner och rörelser som ingår i yogan. Som exempel kan vi ta nedåtgående hund.
ASANA är den tredje av yogans 8 grundpelare som Patanjali beskriver i Yoga Sutras. De 2 innan är yamas och niyamas och 5 efter är pranayama, pratyahara, dharana, dhyana, and samadhi.
Hur viktig del av yogan är ASANA
ASANAs som vi förstår det numera är viktiga för att underhålla kroppen, dess styrka och flexibilitet, stimulera kroppens fysiologiska system, förbättra cirkulationen, arbeta på immunsystemet, hjälpa till med matsmältning och stärka nervsystemet.
Regelbunden medveten övning med kombinationen ASANA/Pranayamama(andning) utvecklar sinnesnärvaro, disciplin och förmåga till att fokusera. Många gånger är det lättare att komma till avslappning och till ett mer meditativt tillstånd efter en serie med asanas och andningsövningar.
Hur många ASANAs finns det i världen?
Olika yogatraditioner beskriver olika antal asanas. En del säger att det finns 84 stycken beskrivna av Lors Shiva där de 4 första är nödvändiga för att uppnå andlig fulländning. Andra traditioner säger att det finns 8.4 miljoner asanas. En yogalärare inom Iyengar, Ashtanga Vinyasa och Sivananda yoga har katalogiserat 1,300 olika yoga asanas.
Ursprunget till ASANAs
De flesta asanas är inte äldre än drygt hundra år enligt uppgifter och många av asanas kommer från brittiska militära övningar. Eftersom asanas numera inte bara är en bekväm sittställning (enligt Patanjali) utan kroppsövningar så kan det ju stämma med den skillnaden dock att i yogan görs alla asanas med full medvetenhet och i synkronisitet med andningen. Det finns inget fel i att urspunget till många övningar finns att hitta inom militären. Det är ju så att saker utvecklas och man tar influenser från olika håll.
Ingen magi
Trots allt är det inte så att de fysiska övningarna på något magiskt sätt gör oss till bättre människor, det som Patanjali talar om i yamas (inte skada, inte stjäla, inte ljuga osv) och i niyamas (renlighet, studier, vanor osv). Att jag kan sitta i halvlotus (vilket jag inte kunde pre-yoga) gör inte mig mer kärleksfull, kanske kan jag se mer ut så men inners inne kan jag vara samma som alltid. Vi behöver alla 8 grundpelarna i Patanjalis Yoga Sutras för att utvecklas som människor och skall man tro honom så skall man börja med 1n, dvs yamas, vi skall inte orsaka harm, vi skall inte skada, vi skall inte döda, vi skall inte ljuga och vi skall inte ta något som tillhör någon annan. Till att börja med.
Du behöver inte vara perfekt
Att behärska asanas kanske faktiskt inte alls viktigt utan det som är viktigt är vad som händer inom oss när vi utöver yoga i form av asanas. På det viset kan alla delta i yogan utifrån egna förutsättningar. Man kan alla gånger ställa sig frågan:
”På vilket sätt gör detta som jag gör på yogamattan mig till bättre människa?”
Och svaret kan ju vara att man får mer kraft och energi för att utföra något gott eller att man får kraft att bryta dåliga vanor och skapa nya vanor eller att man får tillfälle att ta paus från ekorrhjulet för att kanske få möjlighet att förstå vilka val man skall göra i livet.
Aparigraha eller bort med habegäret är den femte av yamas i Patanjalis yoga sutras. Den kan översättas också till icke-girighet och att vi inte blir fästa vid våra ägodelar.
Bild från Pixabay
Ordet ’graha’ betyder ’att ta’, ’att greppa’.
Ordet ’pari’ betyder ’på alla sidor’, ’överallt’
Prefixet ’a’ är en negation
Aparigraha lär oss att bara ta det som vi med egna medel kan ta och som vi just nu behöver. Att hålla kvar bara det som tjänar oss just nu och släppa taget när vi inte längre behöver något.
En buddistmunk skall inte äga mer än ett fåtal ägodelar. Är det den vägen vi skall ta för att kunna säga att vi lever enligt aparigraha? Eller går aparigraha ihop med att äga flera st av samma sak, tex bilar, cyklar, tv-apparater? Kan man i stället säga att aparigraha är ett sätt att leva där vi inte äger något som är onödigt.
Om alla skulle leva under samma livsbetingelser så skulle vi kunna ha samma levnadsregler gällande ägande. Nu lever dock stockholmare ett helt annat liv än en Bollnäsbo ute på landet. En stockholmare klarar sig utan bil (i teorin i alla fall) men en Bollnäsfamilj utan bussar och tunnelbana som korsar kommunen i alla riktningar måste ha 2 bilar oftast. Kan man säga att om Bollnäsfamiljen begränsar antal bilar till de 2 nödvändiga så lever dom enligt aparigraha när det gäller kommunikationer medans en Stockholmsfamilj som skulle kunna använda tunnelbana och bussar inte lever enligt aparigraha när dom äger 2 bilar. Jag svarar inte på den frågan, kastar bara ut en fundering.
Att alltid ha det senaste
Utvecklingen går fort, nya mobiler med nya funktioner, nya tv-apparater där TV och dator växer ihop, bilar utvecklas och vi måste bara hänga med. Eller? Hur ofta måste man byta mobil, hur ofta måste man byta bil och blir vi nöjdare med alla nya prylar? Visst är dom fantastiska alla dom nya teknikundren, men ibland ägnar jag ändå en tanke på nödvändigheten i allt snabbare byten?
Behöver vi bli extrema?
En finsk kille gjorde sig av med allt, tom kläder och lagrade dessa på ett lagerhotell. Han började sedan sitt nya liv helt naken i en tom lägenhet sovandes på golvet utan madrass och utan täcke. Efter ett tag förstod han vilka prylar han måste hämta hem från lagret och bad vänner att hämta dom. Av naturliga skäl kunde han inte gå ut själv. Med tiden hämtade han hem det allra nödvändigaste och fick ett hem som bara innehöll det som han behöver på riktigt. Nu har det gått flera år efter experimentet och jag vet inte om han lyckats bibehålla tillståndet av aparigraha.
Loppis är aparigraha
Bild från Pixabay
Hela Hälsingland är täckt av loppis under sommarmånaderna. Prylar byter ägare när folk samlas till bakluckeloppis eller turister hittar till loppis i gamla lador längs semestervägarna. Folk har släppt iväg prylar som dom inte längre behöver, andra hittar dom och förlänger deras livslängd. Det är väl utövande av aparigraha, åtminstone på säljar/givarsidan. Att man släpper taget från en pryl även om vi har känslomässiga band till den.
Brahmacharya eller moderation är den fjärde av Yamas (social kod) och kan översättas till måttlighet när det gäller sinnesnjutningar.
Brahmacharya eller moderation är en av ashramas
Brahmacharya är även den första av fyra ashramas, åldersbaserade nivåer i mänskligt liv. De tre övriga är grihastra(att leva familjeliv), vanaprastha (när en person lämnar över familjeansvaret till nästa generation , tar rollen som rådgivare och gradvis drar sig tillbaka). Vanaprastha är en övergång från hushållsansvar med stor betoning på artha (välmående, karriär, aktiviteter, finansiell säkerhet, ekonomiskt välstånd) och kama ( önskan, passion, längtan, glädje av sinnena, den estetiska njutningen i livet eller kärlek, med eller utan sexuella undertoner) till större betoning på Moksha (andlig frigörelse). Den sista av ashramas är sannyasa som är en form av asketism och präglas av avsägelse av materiella önskningar och fördomar, som representeras av ett tillstånd av ointresse för det materiella och avskildhet från materiella livet, och har till uppgift att ge livet ett lugn, är inspirerad av kärlek, målet är ett enkelt andligt liv. Observera att de 4 ashramas där brahmacharya ingår betraktas mera som en ideal än en förpliktelse att följa.
”Brahma” är den ultimata verkligheten, Skaparen. ”Char” är att flytta. Bokstavligen kan det översättas till ett sätt eller en metod som skall användas för självförverkligande
Är brahmacharya samma som celibat?
Ofta översätts Brahmacharya till celibat men det är bara en aspekt av det hela. När en ungdom befinner sig i Brahmacharya i sitt liv så ingår celibat som ett steg i den andliga utvecklingen. I den livsfasen är man fokuserad på studier och att avstå från sinnesnjutningar är en del av det. Brahmacharya får lite olika betydelse under olika livsfaser. Som ogift skulle man utöva celibat och som gift skulle man vara trogen till sin partner.
Yoga är kanalisering och hushållande med den livsenergi som vi har. Om vi tittar på begreppet Brahmacharya utifrån den praktiska och moderna synpunkten så kan vi förstå Brahmacharya som utnyttjande av energin eller kraften i våra sinnen och styrandet av den så att vi når en förståelse av oss själva och lär oss att utnyttja vår kreativitet till fullo. Utifrån denna synpunkt kan man se brahmacharya som en naturlig del i livet då vi måste fokusera på något annat och koncentrera vår energi till den uppgiften som vi har. Under studietiden, under småbarnsåren, under karriärbyggandet, det finns många tillfällen i livet då vi märker att vi glider in i ett tillstånd av brahmacharya, vi avstår en del sinnesnjutningar för att uppnå något annat. För många äldre tar det andliga sökandet över och man blir måttligare med sinnesnjutningar. Kanske bra att komma ihåg det i stället för att undra om det är något fel på en själv när det händer.
Brahmacharya eller moderation är alltså något som alla har i sitt liv, olika mycket olika perioder. På ett medvetet plan kan var och en skapa mer energi och fokusera sin energi till det nödvändiga genom att av och till medvetet praktisera Brahmacharya eller moderation.
Asteya, icke stjäla är den tredje aspekten i yamas, personlig efterlevnad i Patanjalis 8 steg. Ordet asteya översätts till icke-stjäla. Lätt att ta till sig och acceptera av vem som helst, nja, det finns en del som är långfingrade.
Asteya är självförklarande och de flesta förstår den enkla innebörden av ordet. Dock har asteya flera dimensioner och vi kan relatera begreppet till flera områden i vårt liv än det fysiska enbart.
Asteya innebär också att vara nöjd med de saker som vi uppnår och får till oss på ett ärligt och schysst sätt. På ett ytligt plan är det ganska enkelt att veta att jag fått min mobil på ett ärligt sätt genom att köpa den i affären, att jag köpt min bil med skattade och vita pengar. Men även om jag vill leva så schysst som det går mot alla varelser på planeten så kan jag inte ändå vara säker på att min mobil är schysst producerad i alla led. Det kan ju ingå led i produktionen som innefattar eller har innefattat att någon har tillskansat sig på oärligt sätt egendom som egentligen tillhör någon annan från början. Inget som jag vet som sista länk i hela kedjan från utvinning av metaller tills jag öppnar paketet med den efterlängtade pärlan. Men vi får ha ambitionen att göra vårt bästa där också och handla så rättvist som det går.
Att vara missnöjd är dålig början
Att vara missnöjd med det som man har samtidigt som man inte har möjlighet till annat kan i längden leda till acceptans av en tanke att anskaffa det som man vill på mindre ärligt sätt. Ju längre tid man odlar tanken desto mer accepterad blir den och till slut kanske man passerar gränsen. Speciellt lockande blir det ju om man ser andra i omgivningen tänja på gränser och ännu mer lockande om den som tänjer gränserna innehar en hög position i samhället. Så det är viktigt att vara medveten om sina tankar och utvärdera dom kontinuerligt. Ett tillstånd av asteya är när vi inte ens längtar efter att äga något som tillhör en annan och inte längtar efter något som är producerat på oschysst sätt, oetiskt sätt. Enligt den yogiska filosofin leder det till en känsla av olycka om vi inte lever enligt asteya. Vi har svårt att känna oss nöjda och lyckliga.
Ta inget som du inte blir erbjuden
Asteya kan också betyda att vi avstår att ta något sådant som vi inte blir erbjudna. Bästa exemplet kanske är TID. Ibland kan vi finna oss i att uppehålla någon eller några med våra historier utan att vara säker på att motparten har erbjudit oss sin tid. Telefonförsäljare brukar börja säljsnacket så fort man lyfter luren och då brukar jag fråga om hen glömt fråga mig något innan varpå hen undrar vad jag menar. Jag frågar då om hen glömt fråga mig om jag har tid. Att ta någons tid är motsats till asteya, det är steya.
Mer tjuvgods!
Andra saker som hamnar i kategorin steya (stjäla) är att ta beröm för något som någon annan gjort, Ta någon annans idé och presentera den som egen eller så enkel sak som nedvärdering av andras åsikter eller känslor. Vad mycket steya man hittar på dom sociala medierna numera och inte bara där. Även etablerade medier och deras anställda journalister ägnar sig åt nedsättande kommentarer om personer som har åsikter som inte följer en viss riktning. De kritiserar inte bara åsikterna utan även personerna och hävdar att dessa inte får ha dom åsikterna. En del journalister tar sig rätten att kalla folk både egoistiska och mördare om dom inte delar deras världsbild (det har faktiskt hänt genom åren i flera dagstidningar). Det är steya, man försöker ta ifrån andra rätten att ha annan åsikt eller välja att leva enligt andra principer.
Tanke, ord, agerande, vana, karaktär
Agerande
Asteya skall innefatta så klart vårt agerande. Vi skall inte ta något som inte tillhör oss, varken något fysiskt och icke-fysiskt. Inte ta någon annans reserverade plats på tåget, inte ta någon annans dyrbara tid.
Ord
Ord är kraftfulla och med ord kan vi beröva andra deras värdighet speciellt om vi sprider något som inte är sant. Med ord kan vi sänka en medmänniska, med ord kan vi nedvärdera deras insatser och höja oss själva i relation till andra. Genom att bemöta åsikter med personkritik är ett sätt att försöka stjäla en person hennes lika värde. Lever vi enligt Asteya så erkänner vi och bekräftar andras lika värde och rätt att ha en åsikt som skiljer sig från våran.
Tanke
Ord börjar alltid som tanke så att hålla kolla på sina tankar är prio 1 om man vill undvika steya. Ibland kan det vara bättre att välja tystnad om man tror sig ha svårt att låta bli att tala på ett nervärderande sätt om andra.
Vana
När vi utför samma handling dag efter dag så bildar vi en vana till slut och en vana är svårt att komma ifrån.
Karaktär
Till slut när vi låter vanan bestå och inte gör något åt våra dåliga vanor så bildar vanorna vår karaktär, vi blir ett med vanan och det behövs en stor ansträngning om man önskar sig en förändring.
Vad är Asteya för dig?
Försök att hitta exempel på asteya eller dess motsats steya!
Nu har vi kommit till andra aspekten i Yamas, Satya eller sanningsenlighet i tanke, tal och gärning. Väldigt aktuellt ämne numera när det pratas så mycket om alternativa sanningar.
Att våra gärningar kan vara sanningsenliga förutsätter att våra tankar är sanningsenliga, att vårt tal är sanningsenligt förutsätter att våra tankar är sanningsenliga.
Bild från Pixabay
Satya i relationer
Satya eller sanningsenlighet kan mätas i relation till våra medmänniskor, i relation till naturen, i relation till djuren och inte minst i relation till oss själva. Satya innefattar all vår kommunikation med omvärlden, när vi säljer saker till andra, när vi köper, när vi berättar till andra om vårt liv, hur vi tänker om vårt eget liv, hur vi tänker om andra och deras liv, hur vi agerar som familjemedlemmar, som konsumenter, som producenter av varor. I alla dessa relationer kan vi agera mer eller mindre sanningsenligt.
Sanning och åsikt
Ingen har väl undgått att se att det finns flera sanningar på drift angående exakt samma sak. Den ena parten säger si och andra så och si och så är sanningar båda. Eller är dom? En del hävdar att dom minsann vågar säga sanningen i motsats till dom flesta som håller tyst. Rent logiskt kan ju inte si och så vara samtidigt sanningar speciellt inte när dom är varandras motsatser. Lösningen är att båda är åsikter. Det sanna är att jag har en åsikt och enligt den så det det si. Min motståndare har en annan åsikt och enligt den är det så. Det är sant att vi har varsin åsikt men varken si eller så behöver vara sant.
Sanning är något djupare
Det yogiska praktiserandet av satya är att vi noggrant väljer våra ord så att dom inte orsakar skada utan är något som bygger upp i stället. Vi förstår att det som vi säger har makt att påverka andra i ena eller andra riktningen och den makten är större hos dom som besitter viktiga samhällsfunktioner eller arbetar inom journalistiken. Svårt för dagens människor eftersom vi alltid vill ha rätt, vi alltid vill bevisa att den andra har fel. Så klart gäller det inte alla men inom tex politiken är det svårt att se motsatsen. Buddhismen däremot tex har rätt tal som en av sina föreskrifter. Rätt tal som inte skadar och som har avsikt att stödja alla levande varelser.
Satya och Ahimsa hör ihop
”En sanning uttryckt i syfte att skada är en ingen sanning”
Den första aspekten eller principen i Yamas var ahimsa, icke skada. Om vi utrycker något som i sig är sant med det enda syftet att skada så kan den sanningen betraktas som lögn. Man kan ställa sig en fråga om tex kvällspressens förkärlek till avslöjanden alla gånger kommer ifrån en äkta kärlek till sanning eller om det ibland finns andra motiv bakom. Även om motivet inte direkt alla gånger är att skada, eller orsaka harm, utan kanske rent ekonomiskt (sälja lösnummer) så blir den ”sanningen” besudlad av att den i många fall skadar och kanske utan att ens leda till något litet positivt i slutändan.
Satya är återhållsamhet
Praktiserandet av satya kan karakteriseras som återhållsamhet: ta det långsammare, lugnare, filtrera innan tal, överväg dina ord så att du väljer dom i harmoni med den första av yamas, ahimsa, icke harm. Enligt Patanjali kan inga ord reflektera sanning om de inte strömmar från en anda av ahimsa, icke harm. Patanjali är tydlig att vi kan tala sanning på ett sätt som skadar och att satya är inte sådan sanning. Din bästa kompis nya frisyr kan med alla mått vara det fulaste som finns men du behöver nödvändigtvis inte tala om det.
Att utöva yoga kan ha en trevlig biverkan, det är att man kan bli mer och mer medveten om sina egna uppfattningar och föreställningar och till slut erkänna att det bara är personliga uppfattningar och övertygelser. Att höja dessa högst personliga uppfattningar till ”sanning” med stort ”S” är inte att leva i verkligheten och inte att praktisera satya.
Ahimsa icke skada, är ett centralt begrepp i yogisk filosofi. Det är den första delen i något som kallas Yamas eller sociala förpliktelser eller social efterlevnad. Yamas består av fem delar, Ahimsa, Satya, Asteya, Brahmacharya och Aparigraha.
Bild från Pixabay
Ahimsa=icke våld, icke skada, icke harm
Satya=sanningsenlighet
Asteya=inte stjäla
Brahmacharya=måttlighet med sinnesnjutningar
Aparigraha=icke samlandet av onödigt
Ahimsa icke skada
Mahatma Gandhi är kanske den mest kända personen som tillämpade Ahimsa i sitt liv.
Staty av Mahatma Gandhi-Bild Hannu Kiviranta
Ahimsa är en av grunddygderna i flera religioner bla jainism, hinduism och buddhism. Den gäller alla levande varelser och kommer ifrån tanken att allt levande har element av gudomlighet inom sig och därigenom blir det att man skadar sig självt om man skadar en annan levande varelse. Ahimsa kopplas även till begreppet karma vilket betyder ungefär att man skördar det som man sår.
Tankar, ord och gärningar
Ahimsa kan levas ut på 3 olika nivåer. Allt börjar med tankar som kan bli till ord och till sist gärningar.
Tankar
Våra tankar är utgångspunkten till hur vi kommer att behandla världen runt om oss. Allting börjar i våra tankar. Innan vi kommer till nästa steg där vi uttrycker det som vi tänker i ord så har vi medvetet eller ofta omedvetet börjat själva processen i vår tankevärld.
För att kunna tillämpa ahimsa på ord- och gärningsvnivå är det viktigt att notera sina tankar och vara medveten om vilka av dom som kan skada dig själv eller skada en annan om dom kommer till ordnivå eller gärningsnivå.
Ord
Tankarna blir till ord och även om vi inte alltid är medvetna om det så måste tanken finnas där innan vi klär den i ord. Ofta sker allt med automatik så att det känns nästan att det inte fanns någon tanke bakom det som vi säger. Alla vi känner eller vet människor som börjar svara oss innan vi kommit till punkten på vår fråga. Kanske känner vi någon också som sitter med vår fråga några minuter innan hen svarar. Eckhart Tolle är ett exempel på det senare. Han tar en fråga, sitter och funderar ibland långa stunder innan han levererar ett svar. Det är raka motsatsen till den officiella diskussionen som vi har i dom flesta västländerna där vi inte längre diskuterar utan där avsikten är att fördumma, förlöjliga, ifrågasätta motståndaren. Där vi inte tillåter pauser för eftertänksamhet. Sk kallade TV-debatter är inte debatter längre, det är slagsmål, det är krig och det är fighter med ord som vapen och där skadas folk. Det är motsatsen till ahimsa, det är himsa.
Gärningar
Till slut blir ord gärningar. Antingen blir mina ord till mina gärningar eller kan någon annans ord inspirera mig till gärningar, både negativa och positiva gärningar.
“The thought manifests as the word; The word manifests as the deed; The deed develops into habit; And habit hardens into character. So watch the thought and its ways with care, and let it spring from love born out of concern for all beings… As the shadow follows the body, as we think, so we become.”, Buddha
Grupptankar till gruppgärningar
På Facebook uttrycker enskilda människor ofta negativa tankar om andra människor eller grupper i syfte att skada. Dessa människor formar i praktiken en stor grupp som även om dom agerar ensamma blir till en gemenskap som sprider HIMSA som är motsatsen till AHIMSA, skada, harm, våld, hat, fördomar. Dom flesta i denna grupp eller gemenskap skulle kanske aldrig kunna tänka sig att skada någon i den fysiska världen. Dom attraherar dock en del som tänker lika men som på sin höjd ”vågar” bara gilla inläggen. Men gruppen attraherar även dom som är beredda att ta tanken och orden till nästa nivå och gå till handling och gärningar och verkligen orsaka skada i den fysiska världen. Även här är det kanske enstaka gärningsmän och inspireras till hatbrott men egentligen är det en grupp och en gemenskap som använder sociala medier som marknadsplats och kommunikationsplattform.
Ahimsa i relationer
Ahimsa är första punkten i Yamas, social efterlevnad, social kod i Patanjalis yoga sutras. Som individer och privatpersoner kan vi tillämpa ahimsa i relation till våra närstående, i relation till resten av samhället, i relation till djuren, naturen men även till oss själva.
Vi kan även fundera på hur vi kan tillämpa ahimsa som en representant för en yrkesgrupp, myndighet, politisk parti, medlem i någon organisation, konsument osv. Som konsument kan jag tex fundera hur varan som jag köper är producerad, har någon människa eller något djur eller naturen kommit till skada i produktionsprocessen.
Ahimsa icke skada är något som vi kan eftersträva medvetet i vårt liv och bör ingå i var och ens utövande av yoga i form av fysiska övningar, andningsövningar och meditation.
Dina funderingar?
Hur tänker du om ahimsa i ditt liv. ?
Finns det något som du direkt kommer på att här saknas ahimsa?
Nästa inlägg kommer att handla om Satya.
Prenumerera gärna genom att ange din mejladress under rubriken: PRENUMERERA PÅ BLOGGEN VIA EPOST.
Även om du gått på yoga flera år så finns det risk att du blivit bekant bara med en bråkdel av yogan. På mattan i en yogasal tillsammans med andra ägnar du dina 90 minuter till att inta olika positioner, andas djupt och meditera. Det är det som de flesta förknippar med yoga.
Yoga är dock mycket mer och det som vi ser i en yogaklass är bara en liten del av hela yogafilosofin.
Bekant bara med en bråkdel av yogan?
Grovt indelat finns det 8 delar i yogan och dessa är
1. Social kod
Inte skada, vara sanningsenlig, inte stjäla, måttlighet, icke-samlande
eller tillbakadragande från sinnenas spel, från reaktioner på yttre och inre stimuli, att bli chef över sitt sinne, att kunna själv välja hur man hanterar olika stimuli.
”Rather, practicing pratyahara means remaining in the middle of a stimulating environment and consciously not reacting, but instead choosing how to respond.” (http://www.yogajournal.com/article/yoga-101/return-stillness/)
6. Dharana
Fokus, koncentration
7. Dhyana
meditation
8. Samadhi
tillstånd av ”oneness”,
Jag kommer att skriva om dessa åtta delar regelbundet och med nästa inlägg börjar jag med social kod där begreppet Ahimsa, icke-våld, diskuteras.
Prenumerera gärna genom att ange din mejladress under rubriken: PRENUMERERA PÅ BLOGGEN VIA EPOST.
Yoga och meditation för hälsa, harmoni och andlig utveckling
