Största möjliga tystnad …

Största möjliga tystnad … hörde man på 80-talet uttalat med emfas av den berömde cirkusdirektören François Bronett. Det skulle vara tyst när cirkuskonstnären utförde sitt dödsföraktande trick.

Under ett av veckans yogapass när vi mediterade efter yogapasset så hade vi lite stökigt utanför yogalokalen. Någon hade placerat sitt möte med ungdomar i kafeterian utanför och det hördes högt tal, skratt och rop under ca halva tiden av den 20-minuter långa meditationen.

När jag satt där med 10-tal yogaelever så hann jag tänka en och annan tanke om hur jag skulle tackla oljudet. Skulle jag smyga ut och tala om att vi sitter faktiskt och mediterar och att VI BEHÖVER TYSTNAD. Eller skulle jag sitta kvar och fortsätta fokusera på mitt mantra. Jag sneglar genom halvstängda ögon utöver yogasalen för att se om någon känner sig besvärad av otystnaden.

Kommer sedan fram till att det är precis detta meditation handlar om! Att kunna stänga ute allt, att kunna vara i sitt eget oavsett vad som händer runt om. Att inte reagera och att lära sig att stänga ute.

Meditationen börjar alltid med fokus och koncentration, just denna gång hade vi ett mantra att fokusera på. Efter ett tag kan koncentrationen leda till ett meditativt tillstånd och till slut till ett tillstånd och känsla av sinnets stillhet. Störande ljud kan putta oss tillbaka från det meditativa till att vi behöver fokusera igen men genom att utsättas för det blir vi tränade och kan lättare och lättare uppnå det meditativa även om vi upplever störningsmoment.

 Acceptera alla ljud!

Foto: Sarah Takayama. Lärare i kundaliniyoga. Hennes blogg finns att läsa här==>

Jag har börjat tänka att jag har dessa ljud utanför mig i alla fall och skulle jag inte ha dom så finns stor risk att mitt sinne börjar prata och störa i stället. Så oavsett om det är tyst eller stökigt runt om oss så händer tankarna i huvudet även under meditationen och jag behöver på nytt fokusera på min egen meditation, ibland med fokus på mantran, ibland bara fokus på andningen.

Prova att följa ett av ljuden eller en av rösterna!

I stället för att reagera negativt, börja följa ett ljud eller en röst och fortsätt så ett tag, gå med det ljudet, gå med den rösten och när du är klar återgå mjukt till din egen meditation.

Vad jag kan lära mig?

Acceptans

Det som är, det bara är. Ibland kan vi inte påverka det och skulle vi försöka göra det så finner vi ändå inte ro efter att vi ingripit.

Jag får träna

Varje ljud, varje störningsmoment kan bli en lärare som frågar varför jag reagerar på just det här ljudet. Vad är det i just det ljudet som är så viktigt att jag börjar fokusera på det i stället för det som jag håller på att göra?

Så största möjliga tystnad… behövs inte!