månadsarkiv: mars 2017

Aktuellt, Kreativitet, Patanjali, Filosofi, Brahmacharya

Brahmacharya eller moderation

Brahmacharya eller moderation är den fjärde av Yamas (social kod) och kan översättas till måttlighet när det gäller sinnesnjutningar.

Brahmacharya eller moderation är en av ashramas

Brahmacharya är även den första av fyra ashramas, åldersbaserade nivåer i mänskligt liv. De tre övriga är grihastra(att leva familjeliv), vanaprastha (när en person lämnar över familjeansvaret till nästa generation , tar rollen som rådgivare och gradvis drar sig tillbaka).  Vanaprastha är en övergång från hushållsansvar med stor betoning på artha (välmående, karriär, aktiviteter, finansiell säkerhet, ekonomiskt välstånd)  och kama ( önskan, passion, längtan, glädje av sinnena, den estetiska njutningen i livet eller kärlek, med eller utan sexuella undertoner)  till större betoning på Moksha (andlig frigörelse). Den sista av ashramas är  sannyasa som är en form av asketism och  präglas av avsägelse av materiella önskningar och fördomar, som representeras av ett tillstånd av ointresse för det materiella och avskildhet från materiella livet, och har till uppgift att ge livet ett lugn, är inspirerad av kärlek, målet är ett enkelt andligt liv. Observera att de 4 ashramas där brahmacharya ingår betraktas mera som en ideal än en förpliktelse att följa.

Brahmacharya eller moderation
Bild från Pixabay

Moderation=måttlighet, balans

Yamas-ahimsa, satya, asteya, brahmacharya, aparigraha

Ashramas=Brahmacharya,Grihastra, Vanaprastha, Sannyasa

”Brahma” är den ultimata verkligheten, Skaparen. ”Char” är att flytta. Bokstavligen kan det översättas till ett sätt eller en metod som skall användas för självförverkligande

Är brahmacharya samma som celibat?

Ofta översätts Brahmacharya till celibat men det är bara en aspekt av det hela. När en ungdom befinner sig i Brahmacharya i sitt liv så ingår celibat som ett steg i den andliga utvecklingen. I den livsfasen är man fokuserad på studier och att avstå från sinnesnjutningar är en del av det. Brahmacharya får lite olika betydelse under olika livsfaser. Som ogift skulle man utöva celibat och som gift skulle man vara trogen till sin partner.

Yoga är kanalisering och hushållande med den livsenergi som vi har. Om vi tittar på begreppet Brahmacharya utifrån den praktiska  och moderna synpunkten så kan vi förstå Brahmacharya som utnyttjande av  energin eller kraften i våra sinnen och styrandet av den så att vi når en förståelse av oss själva och lär oss att utnyttja vår kreativitet till fullo. Utifrån denna synpunkt kan man se brahmacharya som en naturlig del i livet då vi måste fokusera på något annat och koncentrera vår energi till den uppgiften som vi har.  Under studietiden, under småbarnsåren, under karriärbyggandet, det finns många tillfällen i livet då vi märker att vi glider in i ett tillstånd av brahmacharya, vi avstår en del sinnesnjutningar för att uppnå något annat. För många äldre tar det andliga sökandet över och man blir måttligare med sinnesnjutningar. Kanske bra att komma ihåg det i stället för att undra om det är något fel på en själv när det händer.

Brahmacharya eller moderation är alltså något som alla har i sitt liv, olika mycket olika perioder. På ett medvetet plan kan var och en skapa mer energi och fokusera sin energi till det nödvändiga genom att av och till medvetet praktisera Brahmacharya eller moderation.

yoga, Patanjali, Filosofi, icke-stjäla

Asteya, icke stjäla

Asteya, icke stjäla

Asteya, icke stjäla är den tredje aspekten i yamas, personlig efterlevnad i Patanjalis 8 steg. Ordet asteya översätts till icke-stjäla. Lätt att ta till sig och acceptera av vem som helst, nja, det finns en del som är långfingrade.

Asteya, icke stjäla

Asteya är självförklarande och de flesta förstår den enkla innebörden av ordet. Dock har asteya flera dimensioner och vi kan relatera begreppet till flera områden i vårt liv än det fysiska enbart.

Asteya innebär också att vara nöjd med de saker som vi uppnår och får till oss på ett ärligt och schysst sätt. På ett ytligt plan är det ganska enkelt att veta att jag  fått min mobil på ett ärligt sätt genom att köpa den i affären, att jag köpt min bil med skattade och vita pengar. Men även om jag vill leva så schysst som det går mot alla varelser på planeten så kan jag inte ändå vara säker på att min mobil är schysst producerad i alla led. Det kan ju ingå led i produktionen som innefattar eller har innefattat att någon har tillskansat sig på oärligt sätt egendom som egentligen tillhör någon annan från början. Inget som jag vet som sista länk i hela kedjan från utvinning av metaller tills jag öppnar paketet med den efterlängtade pärlan. Men vi får ha ambitionen att göra vårt bästa där också och handla så rättvist som det går.

Att vara missnöjd är dålig början

Att vara missnöjd med det som man har samtidigt som man inte har möjlighet till annat kan i längden leda till acceptans av en tanke att anskaffa det som man vill på mindre ärligt sätt. Ju längre tid man odlar tanken desto mer accepterad blir den och till slut kanske man passerar gränsen.  Speciellt lockande blir det ju om man ser andra i omgivningen tänja på gränser och ännu mer lockande om den som tänjer gränserna  innehar en hög position i samhället. Så det är viktigt att vara medveten om sina tankar  och utvärdera dom kontinuerligt. Ett tillstånd av asteya är när vi inte ens längtar efter att äga något som tillhör en annan och inte längtar efter något som är producerat på oschysst sätt, oetiskt sätt. Enligt den yogiska filosofin leder det till en känsla av olycka om vi inte lever enligt asteya. Vi har svårt att känna oss nöjda och lyckliga.

Ta inget som du inte blir erbjuden

Asteya kan också betyda att vi avstår att ta något sådant som vi inte blir erbjudna. Bästa exemplet kanske är TID. Ibland kan vi finna oss i att uppehålla någon eller några med våra historier utan att vara säker på att motparten har erbjudit oss sin tid. Telefonförsäljare brukar  börja säljsnacket så fort man lyfter luren och då brukar jag fråga om hen glömt fråga mig något innan varpå hen undrar vad jag menar. Jag frågar då om hen glömt fråga mig om jag har tid. Att ta någons tid är motsats till asteya,  det är steya.

Mer tjuvgods!

Andra saker som hamnar i kategorin steya (stjäla) är att ta beröm för något som någon annan gjort,  Ta någon annans idé och presentera den som egen eller så enkel sak som nedvärdering av andras åsikter eller känslor. Vad mycket steya man hittar på dom sociala medierna numera och inte bara där. Även etablerade medier och deras anställda journalister ägnar sig åt nedsättande kommentarer om personer som har åsikter som inte följer en viss riktning. De kritiserar inte bara åsikterna utan även personerna och hävdar att dessa inte får ha dom åsikterna.  En del journalister tar sig rätten att kalla folk både egoistiska och mördare om dom inte delar deras världsbild (det har faktiskt hänt genom åren i flera dagstidningar). Det är steya, man försöker ta ifrån andra rätten att ha annan åsikt eller välja att leva enligt andra principer.

Tanke, ord,  agerande, vana, karaktär

Agerande

Asteya skall innefatta så klart vårt agerande. Vi skall inte ta något som inte tillhör oss, varken något fysiskt och icke-fysiskt. Inte ta någon annans reserverade plats på tåget, inte ta någon annans dyrbara tid.

Ord

Ord är kraftfulla och med ord kan vi beröva andra deras värdighet speciellt om vi sprider något som inte är sant. Med ord kan vi sänka en medmänniska, med ord kan vi nedvärdera deras insatser och höja oss själva i relation till andra.  Genom att bemöta åsikter med personkritik är ett  sätt att försöka stjäla en person hennes lika värde. Lever vi enligt Asteya så erkänner vi och bekräftar andras lika värde och rätt att ha en åsikt som skiljer sig från våran.

Tanke

Ord börjar alltid som tanke så att hålla kolla på sina tankar är prio 1 om man vill undvika steya. Ibland kan det vara bättre att välja tystnad om man tror sig ha svårt att  låta bli att tala på ett nervärderande sätt om andra.

Vana

När vi utför samma handling dag efter dag så bildar vi en vana till slut och en vana är svårt att komma ifrån.

Karaktär

Till slut när vi låter vanan bestå och inte gör något åt våra dåliga vanor så bildar vanorna vår karaktär, vi blir ett med vanan och det behövs en stor ansträngning om man önskar sig en förändring.

eleanorroosevelt385439

Vad är Asteya för dig?

Försök att hitta  exempel på asteya eller dess motsats steya!

Aktuellt, yoga, Patanjali, sanning

Satya eller sanningsenlighet

Satya eller sanningsenlighet

Nu har vi kommit till andra aspekten i Yamas, Satya eller sanningsenlighet i tanke, tal och gärning. Väldigt aktuellt ämne numera när det pratas så mycket om alternativa sanningar.

Att våra gärningar kan vara sanningsenliga förutsätter att våra tankar är sanningsenliga, att vårt tal är sanningsenligt förutsätter att våra tankar är sanningsenliga.

Satya eller sanningsenlighet
Bild från Pixabay

Satya i relationer

Satya eller sanningsenlighet kan mätas i relation till våra medmänniskor, i relation till naturen, i relation till djuren och inte minst i relation till oss själva. Satya innefattar all vår kommunikation med omvärlden, när vi säljer saker till andra, när vi köper, när vi berättar till andra om vårt liv, hur vi tänker om vårt eget liv, hur vi tänker om andra och deras liv, hur vi agerar som familjemedlemmar, som konsumenter, som producenter av varor. I alla dessa relationer kan vi agera mer eller mindre sanningsenligt.

Sanning och åsikt

Ingen har väl undgått att se att det finns flera sanningar på drift angående exakt samma sak. Den ena parten säger si och andra så och si och så är sanningar båda. Eller är dom? En del hävdar att dom minsann vågar säga sanningen i motsats till dom flesta som håller tyst. Rent logiskt kan ju inte si och så vara samtidigt sanningar speciellt inte när dom är varandras motsatser. Lösningen är att båda är åsikter. Det sanna är att jag har en åsikt och enligt den så det det si. Min motståndare har en annan åsikt och enligt den är det så. Det är sant att vi har varsin  åsikt men varken si eller så behöver vara sant.

Sanning är något djupare

Det yogiska praktiserandet av satya är att vi noggrant väljer våra ord så att dom inte orsakar skada utan är något som bygger upp i stället. Vi förstår att det som vi säger har makt att påverka andra i ena eller andra riktningen och den makten är större hos dom som besitter viktiga samhällsfunktioner eller arbetar inom journalistiken.  Svårt för dagens människor eftersom vi alltid vill ha rätt, vi alltid vill bevisa att den andra har fel. Så klart gäller det inte alla men inom tex politiken  är det svårt att se motsatsen. Buddhismen däremot tex har rätt tal som en av sina föreskrifter.  Rätt tal som inte skadar och som har avsikt att stödja alla levande varelser.

Satya och Ahimsa hör ihop

”En sanning uttryckt i syfte att skada är en  ingen sanning”

Den första aspekten eller principen i Yamas var ahimsa, icke skada. Om vi utrycker något som i sig är sant med det enda syftet att skada så kan den sanningen betraktas som lögn. Man kan ställa sig en fråga om tex kvällspressens förkärlek till avslöjanden alla gånger kommer ifrån en äkta kärlek till sanning eller om det ibland finns andra motiv bakom. Även om motivet inte direkt alla gånger är att skada, eller orsaka harm, utan kanske rent ekonomiskt (sälja lösnummer) så blir den ”sanningen” besudlad av att den i många fall skadar och kanske utan att ens leda till något litet positivt i slutändan.

Satya är återhållsamhet

Praktiserandet av satya kan karakteriseras som återhållsamhet: ta det långsammare, lugnare, filtrera innan tal, överväg dina ord så att du väljer dom i harmoni med den första av yamas, ahimsa, icke harm. Enligt Patanjali kan inga ord reflektera sanning om de inte strömmar från en anda av ahimsa, icke harm. Patanjali är tydlig att vi kan tala sanning på ett sätt som skadar och att satya är inte sådan sanning. Din bästa kompis nya frisyr kan med alla mått vara det fulaste som finns men du behöver nödvändigtvis inte tala om det.

Att utöva yoga kan ha en trevlig biverkan, det är att man kan bli mer och mer medveten om sina egna uppfattningar och föreställningar och till slut erkänna att det bara är personliga uppfattningar och övertygelser. Att höja dessa högst personliga uppfattningar till ”sanning” med stort ”S” är inte att leva i verkligheten och inte att praktisera satya.

Patanjali, Filosofi, Aktuellt, yoga

Ahimsa icke skada

Ahimsa icke skada

Ahimsa icke skada, är ett centralt begrepp i yogisk filosofi. Det är den första delen i något som kallas Yamas eller sociala förpliktelser eller social efterlevnad. Yamas består av fem delar, Ahimsa, Satya, Asteya, Brahmacharya och Aparigraha.

Ahimsa icke skada
Bild från Pixabay

Ahimsa=icke våld, icke skada, icke harm

Satya=sanningsenlighet

Asteya=inte stjäla

Brahmacharya=måttlighet med sinnesnjutningar

Aparigraha=icke samlandet av onödigt

Ahimsa icke skada

Mahatma Gandhi är kanske den mest kända personen som tillämpade Ahimsa i sitt liv.

Ahimsa icke skada
Staty av Mahatma Gandhi-Bild Hannu Kiviranta

Ahimsa är en av grunddygderna i flera religioner bla jainism, hinduism och buddhism. Den gäller alla levande varelser och kommer ifrån tanken att allt levande har element av gudomlighet inom sig och därigenom blir det att man skadar sig självt om man skadar en annan levande varelse. Ahimsa kopplas även till begreppet karma vilket betyder ungefär att man skördar det som man sår.

Tankar, ord och gärningar

Ahimsa kan levas ut på 3 olika nivåer. Allt börjar med tankar som kan bli till ord och till sist gärningar.

Tankar

Våra tankar är utgångspunkten till hur vi kommer  att behandla världen runt om oss. Allting börjar i våra tankar. Innan vi kommer till nästa steg där vi uttrycker det som vi tänker i ord så har vi medvetet eller ofta omedvetet börjat själva processen i vår tankevärld.

För att kunna tillämpa ahimsa på ord- och gärningsvnivå är det viktigt att notera sina tankar och vara medveten om vilka av dom som kan skada dig själv eller skada en annan om dom kommer till ordnivå eller gärningsnivå.

Ord

Tankarna blir till ord och även om vi inte alltid är medvetna om det så måste tanken finnas där innan vi klär den i ord. Ofta sker allt med automatik så att det känns nästan att det inte fanns någon tanke bakom det som vi säger. Alla vi känner eller vet  människor som börjar svara oss innan vi kommit till punkten på vår fråga. Kanske känner vi någon också som sitter med vår fråga några minuter innan hen svarar. Eckhart Tolle är ett exempel på det senare. Han tar en fråga, sitter och funderar ibland långa stunder innan han levererar ett svar. Det är raka motsatsen till den officiella diskussionen som vi har i dom flesta västländerna där vi inte längre diskuterar utan där avsikten är att fördumma, förlöjliga, ifrågasätta motståndaren.  Där vi inte tillåter pauser för eftertänksamhet. Sk kallade TV-debatter är inte debatter längre, det är slagsmål, det är krig och det är fighter med ord som vapen och där skadas folk. Det är motsatsen till ahimsa, det är himsa.

Gärningar

Till slut blir ord gärningar. Antingen blir mina ord till mina gärningar eller kan någon annans ord inspirera mig till gärningar, både negativa och positiva gärningar.

“The thought manifests as the word; The word manifests as the deed; The deed develops into habit; And habit hardens into character. So watch the thought and its ways with care, and let it spring from love born out of concern for all beings… As the shadow follows the body, as we think, so we become.”, Buddha

Grupptankar till gruppgärningar

På Facebook uttrycker enskilda människor ofta negativa tankar om andra människor eller grupper i syfte att skada. Dessa människor formar i praktiken en stor grupp som även om dom agerar ensamma blir till en gemenskap som sprider HIMSA som är motsatsen till AHIMSA, skada, harm, våld, hat, fördomar.  Dom flesta i denna grupp eller gemenskap skulle kanske aldrig kunna tänka sig att skada någon i den fysiska världen. Dom attraherar dock en del som tänker lika men som på sin höjd ”vågar” bara gilla inläggen. Men gruppen attraherar även dom som är beredda att ta tanken och orden till nästa nivå och gå till handling och gärningar och verkligen orsaka skada i den fysiska världen. Även här är det kanske enstaka gärningsmän och inspireras till hatbrott men egentligen är det en grupp och en gemenskap som använder sociala medier som marknadsplats och kommunikationsplattform.

Ahimsa i relationer

Ahimsa är första punkten i Yamas, social efterlevnad, social kod i Patanjalis yoga sutras. Som individer och privatpersoner kan vi tillämpa ahimsa i relation till våra närstående, i relation till resten av samhället, i relation till djuren, naturen men även till oss själva.

Vi kan även fundera på hur vi kan tillämpa ahimsa som en representant för en yrkesgrupp, myndighet, politisk parti, medlem i någon organisation, konsument osv.  Som konsument kan jag tex fundera hur varan som jag köper är producerad, har någon människa eller något djur eller naturen kommit till skada i produktionsprocessen.

Ahimsa icke skada är något som vi kan eftersträva medvetet i vårt liv och bör ingå i var och ens utövande av yoga i form av fysiska övningar, andningsövningar och meditation.

Dina funderingar?

Hur tänker du om ahimsa i ditt liv. ?

Finns det något som du direkt kommer på att här saknas ahimsa?

Nästa inlägg kommer att handla om Satya.

Prenumerera gärna genom att ange din mejladress under rubriken: PRENUMERERA PÅ BLOGGEN VIA EPOST.